ZRC Åland

Här är en av mina favoriter! En lördagsmorron för 30 år sedan låg jag i sängen och slöläste den amerikanska rc-tidningen RCM. När jag vände sida kunde jag läsa: Cannon Shot - the smallest rc-plane in the world! Fullskaleritningen rymdes på en A4-sida. Jag slukade artikeln, klädde på mig, drack en kopp kaffe och gick ner i hobbyrummet. Hela den dagen och natten mot söndag satt jag som klistrad vid byggbordet och tidigt söndag morgon var den klar - klädd och allt. Nu saknades bara en motor och installation av radioprylarna.

En nostalgisk bild från Mariehamns flygfält när det begav sig:




Motorn inköptes i Stockholm - en Cox Tee Dee .020 (0.33 cm³) 1978 års modell - det minsta som fanns då. Tee Dee är en liten tiger förklädd till mysig hemmakatt visade det sig!



Radioinstallationen var det svåraste. Att med den tidens grejer få rum med mottagare och två servon, batteri, kablar och kontakter var inte så lätt. Men det gick och i förhållande till sin vingyta blev Cannon Shot oroväckande tung. Jag kommer inte ihåg vingbelastningen men den var som sagt hög, mycket hög och hela kroppen verkade fullpackad med radioprylar. Jag minns att jag funderade över hur i all världen jag skulle få den att flyga???



Men se på tusan ... det funkade! Första provflygningen gjore jag på Mariehamns flygfält. Asfaltbanan gav mig möjlighet att få upp hög hastighet innan take off. Och det gick fort, riktigt fort! Flyget hade ju inget motorservo så det var fullgas som gällde tills tanken var tom. Minns jag rätt så räckte en tank till ca 5 minuters flygning. Sedan var det skönt att få en andningspaus innan nästa tank och take off.

"Max" flög många tankar utan att krascha. Det är väl med den som med humlan. Skulle den känna till att den egentligen teoretiskt är chanslös att flyga så skulle det inte gå. Det gäller att ha rätt inställning, hälften vågat, hälften vunnet!



Nu häger "Max" som mobil i taket i vårt hobbyrum. Namnet "Max" fick den för att den var så liten men naggande god. Under hösten blir det renovering och installation av moderna radioprylar, vilket medför att totalvikten kommer att kunna sänkas med 100-150 g. Vingbelastningen blir betydligt mindre, vilket kommer att göra flygningen mindre kritisk. Tur är väl det för annars tror jag inte att jag skulle våga riskera min lilla favorit!



Sliten och dammigt i väntan på nytt skinn och moderna radioprylar.




// ZRC Åland/Tobben